Får man börja en mening med "och" eller "men"?




Kort svar:
Ja.


Lite längre svar: Språkriktighetsboken (Norstedts akademiska förlag, 2005) skriver såhär i sin rekommendation: "Det går utmärkt att börja meningar med och, men eller jag, också i formell sakprosa".


Långt svar: Det är en myt att det skulle vara förbjudet att börja en mening med och, men eller jag. Det finns varken någon lag eller någon samtida seriös språkriktighetsbok som säger att man inte får börja en mening på det sättet. Genom en enkel sökning på Google hittar man tusentals meningar som inleds med och, och lika många med men. Som grädde på moset förekommer dessa mytomspunna meningar hos högt skattade författare, till exempel Astrid Lindgren och August Strindberg. Faktum är att det ofta kan bli tydligare att börja en mening med men, eftersom man då markant visar för läsaren att man byter tanke. Exempel: Många tror att man inte får börja en mening med "och". Men det kunde inte vara mer fel. I exempelmeningen blir ordet men förstärkt av att det föregås av en punkt.


Min personliga åsikt är att svensklärare bör vara försiktiga med sina pekpinnar. Språket förändras ständigt, och det är därför svårt att tala om rätt och fel. Det språk som människor använder till vardags är också det språk som är det korrekta. Sist, men inte minst, ska man förstås alltid vara lyhörd för sammanhanget. Kanske passar det inte att börja en mening med men i alla situationer. Men i de allra flesta fall finns det ingen anledning att avstå.

Nu är det lag på att skriva begripligt

Den 1 juli 2009 fick vi en språklag i Sverige. Den lagfäster svenskan som huvudspråk i Sverige, vilket bland annat innebär att den som befinner sig på svensk mark ska ha rätt att kommunicera på svenska med alla Sveriges myndigheter, inom alla samhällsområden. Lagen säger också att Sveriges myndigheter har ett särskilt ansvar för att svenskan används och skrivs på ett vårdat, enkelt och begripligt sätt. Olle Josephson, Språkrådets förre chef, har tolkat det senare i några enkla råd som är så förträffliga att jag inte kunnat uttrycka dem bättre själv:
  1. Följ Svenska Akademiens ordlista!
  2. Följ Svarta listan!
  3. Följ Myndigheternas skrivregler och Svenska skrivregler!
  4. Använd termerna i Rikstermbanken.se!
  5. Välj det mer talspråksnära uttrycket i valet mellan två i övrigt likvärdiga konstruktioner!
  6. Bygg en enkel och logisk textstruktur!
  7. Formulera huvudbudskapet tidigt och tydligt!
  8. Lägg det viktiga i början av texten och i början av stycket!
  9. Använd ord och uttryck som binder ihop texten (till exempel därför, på så sätt).
  10. Utnyttja metatext (så kallad text om texten)!
  11. Formulera informativa underrubriker som avspeglar textens struktur!
  12. Använd enkla ord och definiera facktermer!
  13. Tänk på mottagaren!
  14. Tänk på genren!
  15. Skriv gärna tillsammans med andra, men klipp och klistra inte!
  16. Läs din text högt!
  17. Låt andra läsa igenom din text!
Källa: Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Nummer 4, 2009.

Ladda ner min examensuppsats Det mottagaranpassade pressmeddelandet

Min examensuppsats finns nu som nedladdningsbar fil på min webbplats petronellatornevik.com. Klicka på sammanfattningen nedan för att ladda ner uppsatsen.

I den här studien undersöker jag vad som är ett mottagaranpassat

pressmeddelande ur ett språkligt perspektiv. Materialet utgör trettio

pressmeddelanden och metoden består dels av journalistintervjuer och

betygsättning, dels av textanalyser utifrån delar av Hellspong & Ledins

textanalysmodell. Mina teoretiska utgångspunkter är framför allt text- och

begriplighetsforskning samt Språkrådets klarspråksrekommendationer.

Genom att knyta samman journalisternas synpunkter med resultaten från

mina textanalyser bekräftar, förkastar och modifierar jag de skrivråd som

finns för pressmeddelandeproduktionen. Jag svarar också på om klarspråk är

tillämpbart även på pressmeddelandet som texttyp. Resultaten visar att

journalisterna på många sätt är missnöjda med hur dagens pressmeddelanden

ser ut, bland annat på grund av att företagen ofta blandar ihop

presskommunikation och marknadskommunikation. Den övergripande

slutsatsen är att pressmeddelandena kan bli bättre på många punkter, att

klarspråk är att föredra i många avseenden, men att innehållet trots allt är det

som avgör om pressmeddelandet resulterar i en artikel.

 

 

 


Ställ en fråga, vettja!

Jag ser att ni är några stycken som kontinuerligt följer den här bloggen, och det är förstås jättekul! Jag vill uppmuntra er läsare att ställa frågor. Jag svarar mer än gärna på undringar som gäller ord, text, begriplighet, rätt och fel, språk och kommunikation överlag. Ge er tillkänna och ställ en fråga, vettja!   

Testa om din text är begriplig!

Här kan du enkelt testa om din text är begriplig och målgruppsanpassad. 

Hur ställer man upp en punktlista?


Punktlistor är bra om man har information som ska vara lätt att överblicka. Men de kan också vara bra i en informationstät text med många uppräkningar som man vill lyfta ut grafiskt. En generell regel är att punktlistor ska hållas ganska korta. De ska också innehålla led som är likformiga. Det betyder att alla punkter ska ha samma språkliga karaktär. Blanda till exempel inte verb med substantiv eller enstaka ord med hela meningar. Som språkkonsult brukar jag rekommendera två sorters punktlistor. Såhär skriver man dem:

1. Punktlistan där alla punkter utgör en fortsättning på den mening som står före listan. Då brukar man inleda varje punkt med liten bokstav och bara sätta punkt efter det allra sista ledet.

Exempel: 

Punktlistor är
  • snygga
  • lätta att överblicka
  • symmetriska
  • ganska korta.

2. Punktlistan där varje punkt utgör en egen mening. Då brukar man börja varje led med stor bokstav och avsluta det med punkt.

Exempel:

Tänk på det här när du skriver punktlistor:
  • Ge punktlistan en snygg utformning.
  • Gör punktlistan lätt att överblicka.
  • Låt alla led vara symmetriska.
  • Välj ut leden med omsorg, så att punktlistan inte blir för lång.


Varför ska man skriva begripligt? Här kommer argumenten!


Enkelt språk = torftigt språk?
I mitt arbete som språkvårdare stöter jag på skribenter som gärna använder ett invecklat och byråkratiskt språk. Ofta handlar det om att skribenten tycker att ett enkelt och begripligt språk låter obildat och torftigt. Inget kunde vara mer fel. 

Det är svårt att skriva lätt
Faktum är att det många gånger är enklare att skriva svårt än vad det är att skriva begripligt och kärnfullt. Att du kan skriva så att dina läsare förstår visar att du är en slipad kommunikatör som har förmågan att anpassa språk efter situation och mottagare.

Stå beredd med argumenten
Men när du står där öga mot öga med en bitsk herre eller uppnosig dam som propsar på sin högtravande prosa, kan det vara bra att ha några riktigt slagkraftiga argument som underbygger dina påståenden:

1. Ett begripligt språk är demokratiskt. 
Alla dina läsare har rätt att förstå det du skriver. Ett svårt språk utestänger många läsare och får dem att känna sig exkluderade. Om du jobbar inom offentlig förvaltning ska du veta att det är lag på att skriva begripligt. I juli 2009 trädde språklagen i kraft, som ger alla Sveriges medborgare rätt att förstå det som myndigheterna skriver.

2. Ett begripligt språk är ekonomiskt.
Oklar information från företag och myndigheter väcker många frågor som tar tid att svara på. Och tid är som bekant pengar. I värsta fall tvingas du skriva om informationen på nytt - vilket kan bli riktigt kostsamt. 

3. Ett begripligt språk är trovärdigt.
Ett svårt språk som ingen begriper sig på skapar irritation hos dina läsare. Risken är att de tror att du är lika luddig som det budskap som du försöker förmedla.

Westmark Information bloggar om min uppsats


Läs inlägget här: http://www.westmark.se/blogg/tank-pa-dig-sjalv--skriv-for-lasaren/.


Språkkonsultstudenterna tar examen!


På fredag den 5 juni tar den första kullen språkkonsultstudenter examen vid Umeå universitet. Kom till Humanisthuset och fira med oss! Ceremonin börjar klockan 13:15 i Dramastudion, plan 2.





Låt verbet komma tidigt!


Jag har tidigare berättat att jag skriver mitt examensarbete om det mottagaranpassade pressmeddelandet. Jag tänkte såhär två veckor före den stora inlämningen avslöja en av mina slutsatser. 

Låt verbet komma tidigt i varje mening - det är åtminstone vad journalisterna föredrar. Det här bekräftas också av läsbarhetsforskningen. Det har nämligen visat sig att meningar som är vänstertunga (som innehåller mycket information före det finita verbet) generellt sett är svårare att läsa än högertunga (meningar som innehåller större delen av informationen efter det finita verbet). Det beror på att läsaren måste memorera mycket information innan det kommer ett verb att knyta den till. 


Jämför de här meningarna, till exempel:

1. Att låta någon läsa så här mycket information innan det verkligen kommer ett riktigt tidsböjt, så kallat finit, verb att knyta informationen till, är ganska taskigt.

2. Det är ganska taskigt att låta någon läsa så här mycket information innan det verkligen kommer ett riktigt tidsböjt, så kallat finit, verb att knyta den till. 

Vilken mening gillade du bäst? 


Enligt mina studier har fundamentslängden större betydelse för journalisterna än meningslängden. Så länge det finita verbet kommer tidigt kan meningen alltså vara längre än 25 ord.







Journalister avråder från floskler i pressmeddelanden


Skriver du pressmeddelanden? Då ska du vara noga med att inte använda alltför många floskler eller positivt laddade värdeord. De skapar irritation hos journalisterna och sänker trovärdigheten. I värsta fall kan pressmeddelandet åka rakt i papperskorgen. 

Just nu skriver jag min examensuppsats om det mottagaranpassade pressmeddelandet. Uppsatsen grundar sig på intervjuer med totalt 15 journalister på stora svenska IT- och tekniktidningar. En av många saker som kommit fram under intervjuerna är att journalister generellt sett ogillar skryt, värdeord och floskler i pressmeddelanden. Journalisterna betonar vikten av att inte blanda ihop pressinformation med säljspråk.

"Ny, fantastisk mobiltelefon med massa häftiga funktioner" är en rubrik som förmodligen inte skulle falla en journalist i smaken. Tvärtom. Journalisterna verkar gilla saklig information utan värderingar. Om en produkt behöver jättemånga förstärkande attribut, är den förmodligen inte något att ha. Dessutom glömmer många företag att motivera sina påståenden. Om något är jättebra, måste man också säga varför - annars fyller uttalandet ingen funktion. 

Alltså: Skriv sakligt och konkret, utan värdeord. Om du påstår att något är bra, måste du också säga varför. Ge gärna exempel, så att dina läsare verkligen förstår vad du menar.



Bild: www.campusliving.com



Tankstreck


Vad är ett tankstreck och när ska man använda det? Det verkar finnas många tankstrecksförvirrade skribenter. Här kommer därför svar på tre vanliga frågor om just tankstrecket.


1. Hur ser man skillnad på ett bindestreck och ett tankstreck?
Svar: Tankstrecket (–) är lite längre än bindestrecket (-). Närmare bestämt ungefär dubbelt så långt.

2. Kan man ha tankstreck i klockslag?
Svar: Ja, det kan man eftersom tankstrecket utläses som "från...till" eller "mellan...och". Exempel: Vi har öppet måndag–fredag, klockan 14:00–22:00. 

3. Är pratminus samma sak som tankstreck?
Svar: Ja, det är det. Tankstrecket används ofta vid repliker. Det ska då stå på ny rad och ha indrag:
        – Det är kallt ute i dag, sa Pelle.



TT-språket rekommenderar inte svengelska


TT-språket rekommenderar att man inte ska använda engelska termer när det finns svenska motsvarigheter. Det är en mycket klok rekommendation eftersom alltför många lånord och engelska uttryck inom ett visst fält kan riskera att det uppstår en domänförlust. Det innebär att vi helt enkelt inte kan snacka om en viss företeelse på vårt eget språk svenska. Dessutom är engelska lånord lite klumpiga att använda eftersom de många gånger är svåra att böja enligt svenska mönster.

Men lånord är ingenting konstigt eller nytt. Faktum är att svenskan innehåller tusentals lånord från såväl franska och arabiska som latin och tyska. Vissa är så gamla att vi betraktar dem som helsvenska, medan andra bara har försvenskats en aning, som till exempel tejp (tape) och mail (mejl).

Hursomhelst misslyckas vi ibland med att försvenska ord. Språkvården hinner helt enkelt inte med. Då kan det ibland kännas lite töntigt när TT går ut med rekommendationer som dessa:

Svengelskt ord:           TT rekommenderar:
Windstopper                 Vindskyddsjacka
T-shirt                            T-tröja
Talkshow                      Pratprogram
Online                           Direktanslutning




Diagonal readers


På engelska är vi diagonal readers när vi läser på webben. På svenska innebär det att vi skummar igenom texten innan vi bestämmer oss för att läsa den ordentligt. Det är därför det är så viktigt att ha intressanta rubriker, informativa underrubriker och relevanta bilder. Just sådana element fastnar ögat lite extra vid, vilket ökar chansen att din läsare blir sugen på att stanna kvar på sidan för att läsa hela texten.

Klicka här för att läsa ett tidigare inlägg om samma ämne.


Eufemismer förskönar sånt som är tabu


Har du en bulle i ugnen? Eller är du kanske på smällen? Du är möjligtvis inte på tjocken, havande eller i väntans tider?
Det finns många sätt att säga att man är gravid. När vi människor ska tala om lite pinsamma, känsliga eller intima grejer är det lätt att det slinker ur eufemismer - helt enkelt förskönande omskrivningar.

Samma sak gäller för döden, sjukdomar och krämpor, funktionsnedsättningar, naturbehov och sex. I andra kulturer kan det vara helt andra ämnen som har många eufemismer kopplade till sig.

Men ibland blir vissa omskrivningar näst intill löjeväckande. I sammanhang där det finns ett krav på politisk korrekthet har det skapats en hel del sådana. Frågan är vilken av de här tre yrkesbeteckningarna som egentligen beskriver arbetsuppgiften bäst.

Städare ---> Lokalvårdare ---> Hygientekniker eller sanitetstekniker.


RSS 2.0