Nu är det lag på att skriva begripligt
Den 1 juli 2009 fick vi en språklag i Sverige. Den lagfäster svenskan som huvudspråk i Sverige, vilket bland annat innebär att den som befinner sig på svensk mark ska ha rätt att kommunicera på svenska med alla Sveriges myndigheter, inom alla samhällsområden. Lagen säger också att Sveriges myndigheter har ett särskilt ansvar för att svenskan används och skrivs på ett vårdat, enkelt och begripligt sätt. Olle Josephson, Språkrådets förre chef, har tolkat det senare i några enkla råd som är så förträffliga att jag inte kunnat uttrycka dem bättre själv:
- Följ Svenska Akademiens ordlista!
- Följ Svarta listan!
- Följ Myndigheternas skrivregler och Svenska skrivregler!
- Använd termerna i Rikstermbanken.se!
- Välj det mer talspråksnära uttrycket i valet mellan två i övrigt likvärdiga konstruktioner!
- Bygg en enkel och logisk textstruktur!
- Formulera huvudbudskapet tidigt och tydligt!
- Lägg det viktiga i början av texten och i början av stycket!
- Använd ord och uttryck som binder ihop texten (till exempel därför, på så sätt).
- Utnyttja metatext (så kallad text om texten)!
- Formulera informativa underrubriker som avspeglar textens struktur!
- Använd enkla ord och definiera facktermer!
- Tänk på mottagaren!
- Tänk på genren!
- Skriv gärna tillsammans med andra, men klipp och klistra inte!
- Läs din text högt!
- Låt andra läsa igenom din text!
Källa: Klarspråk. Bulletin från Språkrådet. Nummer 4, 2009.
TT-språket rekommenderar inte svengelska
TT-språket rekommenderar att man inte ska använda engelska termer när det finns svenska motsvarigheter. Det är en mycket klok rekommendation eftersom alltför många lånord och engelska uttryck inom ett visst fält kan riskera att det uppstår en domänförlust. Det innebär att vi helt enkelt inte kan snacka om en viss företeelse på vårt eget språk svenska. Dessutom är engelska lånord lite klumpiga att använda eftersom de många gånger är svåra att böja enligt svenska mönster.
Men lånord är ingenting konstigt eller nytt. Faktum är att svenskan innehåller tusentals lånord från såväl franska och arabiska som latin och tyska. Vissa är så gamla att vi betraktar dem som helsvenska, medan andra bara har försvenskats en aning, som till exempel tejp (tape) och mail (mejl).
Hursomhelst misslyckas vi ibland med att försvenska ord. Språkvården hinner helt enkelt inte med. Då kan det ibland kännas lite töntigt när TT går ut med rekommendationer som dessa:
Svengelskt ord: TT rekommenderar:
Windstopper Vindskyddsjacka
T-shirt T-tröja
Talkshow Pratprogram
Online Direktanslutning
En språklag kan bli verklighet 2009
Visste ni att svenskan inte är lagfäst som det officiella språket i Sverige?
Det är många som höjer på ögonbrynen åt detta. Men nu är det en förändring på gång. Den 18 mars la regeringen fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken ? förslag till språklag (SOU 2008:26). Förhoppningen är att detta betänkande ska leda till att vi får en språklag som träder i kraft den 1 juli 2009. Den kommer bland annat att innebära att svenskan blir officiellt språk i Sverige. Jippi! säger jag.
Är det verkligen nödvändigt med en språklag?
Ja. I dag lever i ett samhälle där många har annat modersmål än svenska. Dessutom finns det en risk att engelskan tar över inom vissa domäner, till exempel inom den högre utbildningen och i näringslivet. Om vi vill bevara svenskan som ett fungerande språk inom alla delar av vårt samhälle, är det viktigt att vi ger det en starkare ställning. Det kan till exempel innebära att det inom universitetsvärlden blir obligatoriskt att skriva en sammanfattning på svenska till alla avhandlingar som är på engelska. Men en språklag skulle inte bara göra folk medvetna om dess ansvar för det svenska språket - det skulle också innebära att vi blir bättre på att ta tillvara på andra språk som talas i Sverige.
I dag har vi fem officiella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. I och med ett riksdagsbeslut som togs år 1999 ratificerade Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention, vilket innebär att vi har ett slags kulturpolitiskt ansvar för att våra minoritetsspråk ska fortleva.
Läs mer om språklagsutredningen på Språkrådets webbplats http://www.sprakradet.se/aktuellt.
Det är många som höjer på ögonbrynen åt detta. Men nu är det en förändring på gång. Den 18 mars la regeringen fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken ? förslag till språklag (SOU 2008:26). Förhoppningen är att detta betänkande ska leda till att vi får en språklag som träder i kraft den 1 juli 2009. Den kommer bland annat att innebära att svenskan blir officiellt språk i Sverige. Jippi! säger jag.
Är det verkligen nödvändigt med en språklag?
Ja. I dag lever i ett samhälle där många har annat modersmål än svenska. Dessutom finns det en risk att engelskan tar över inom vissa domäner, till exempel inom den högre utbildningen och i näringslivet. Om vi vill bevara svenskan som ett fungerande språk inom alla delar av vårt samhälle, är det viktigt att vi ger det en starkare ställning. Det kan till exempel innebära att det inom universitetsvärlden blir obligatoriskt att skriva en sammanfattning på svenska till alla avhandlingar som är på engelska. Men en språklag skulle inte bara göra folk medvetna om dess ansvar för det svenska språket - det skulle också innebära att vi blir bättre på att ta tillvara på andra språk som talas i Sverige.
I dag har vi fem officiella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. I och med ett riksdagsbeslut som togs år 1999 ratificerade Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention, vilket innebär att vi har ett slags kulturpolitiskt ansvar för att våra minoritetsspråk ska fortleva.
Läs mer om språklagsutredningen på Språkrådets webbplats http://www.sprakradet.se/aktuellt.
Bara ett tips ju
Jag vill tipsa om en bra bok. Den heter "Ju" - ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige och är skriven av ingen mindre än Olle J himself (ack så jag kodväxlar). Boken tar upp bland annat domänförluster i svenskan, invandrar- och minoritetsspråken i Sverige samt språkförändringar. Den behandlar också engelskans status i Sverige och de engelska lånordens intåg i svenskan. Kort och gott är den läsvärd, särskilt om man redan är någorlunda påläst i ämnet.
Språkdöd
Det finns säkra språk, det finns döda eller döende språk och så finns det hotade språk - språk som riskerar att förlora domän efter domän till ett annat, starkare, språk.
I vilken kategori tror du att svenskan hamnar?
Svaret är att svenskan är ett säkert språk. Det är dels det officiella språket i Sverige, dels talas det av ett stort antal människor. Vi kan med andra ord vara ganska lugna, men ändå inte slå oss till ro. På vissa fronter är engelskan nämligen på väg att bli dominerande, till exempel i forskningen. Avhandlingar skrivs nuförtiden mestadels på engelska inom naturvetenskap och medicin, och en stor del av undervisningen är på engelska.
Bra eller dåligt?
Lars Melin, bland andra, anser att svenskan sitter säkert och att vi inte behöver vara särskilt oroade av engelskans inflytande. Olle Josephson ser mer pessimistiskt på saken och anser att någonting måste göras för att svenska språket ska fortsätta att vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Själv är jag inte särskilt oroad för att svenskan, men jag inser naturligtvis problemet med att man inom vissa naturvetenskapliga fält bara har engelska termer att tillgå. Jag tror därför att vi måste bli bättre på att utarbeta svenska termer och språkpolicyer. På samma gång tycker jag att det är löjligt att motarbeta vedertagna engelska lånord. I dag är det till exempel helt naturligt att säga cardigan, dejt, skanner och loser. Jag tycker om att kodväxla!
I vilken kategori tror du att svenskan hamnar?
Svaret är att svenskan är ett säkert språk. Det är dels det officiella språket i Sverige, dels talas det av ett stort antal människor. Vi kan med andra ord vara ganska lugna, men ändå inte slå oss till ro. På vissa fronter är engelskan nämligen på väg att bli dominerande, till exempel i forskningen. Avhandlingar skrivs nuförtiden mestadels på engelska inom naturvetenskap och medicin, och en stor del av undervisningen är på engelska.
Bra eller dåligt?
Lars Melin, bland andra, anser att svenskan sitter säkert och att vi inte behöver vara särskilt oroade av engelskans inflytande. Olle Josephson ser mer pessimistiskt på saken och anser att någonting måste göras för att svenska språket ska fortsätta att vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Själv är jag inte särskilt oroad för att svenskan, men jag inser naturligtvis problemet med att man inom vissa naturvetenskapliga fält bara har engelska termer att tillgå. Jag tror därför att vi måste bli bättre på att utarbeta svenska termer och språkpolicyer. På samma gång tycker jag att det är löjligt att motarbeta vedertagna engelska lånord. I dag är det till exempel helt naturligt att säga cardigan, dejt, skanner och loser. Jag tycker om att kodväxla!
