Han, hon eller haon?
Man kan granska en text ur en rad olika perspektiv. Du kan till exempel undersöka om den är mottagaranpassad, skriven på klarspråk, anpassad för webben eller skriven med ett könsneutralt språk. Det sistnämnda kan vara svårt för en nybörjare eftersom man lätt kan bli blind för konstruktioner som man slänger ur sig dagligen, utan att reflektera. Sexisktiskt språkbruk är nämligen inte bara svordomar som hora, bögjävel och kärring. Om man gräver djupare finns det konstruktioner i själva språksystemet som antingen diskriminerar eller osynliggör människor på grund av kön eller sexuell läggning.
Ett sådant exempel är användningen av pronomenet han könsneutalt, det vill säga när man syftar på både män och kvinnor. Till exempel: "När patienten anländer till sjukhuset tas han emot av en läkare". Då finns det andra sätt att skriva på, som gör att kvinnorna också känner sig inkluderade. Man kan till exempel skriva: "När patienten anländer till sjukhuset tas den emot av en läkare" eller "När patienten anländer till sjukhuset tas han eller hon emot av en läkare". Språkriktighetsboken förespråkar den som könsneutralt pronomen, men det kan ibland bli problematiskt. Andra sätt att skriva bort kön är att upprepa subjektet: "När patienten anländer till sjukhuset tas patienten emot av en läkare". Ytterligare ett förslag, som dock fortfarande bara är ett förslag, är det nyuppfunna könsneurala pronomenet haon - helt enkelt en blandning av hon och han. Finskan har redan ett sådant pronomen - hän.
Debatten som pågår just nu handlar bland annat om huruvida man ska skriva fram eller skriva bort kön. Vissa tycker att det är viktigt att synliggöra könet och på så sätt tydligt visa att även kvinnorna räknas in, medan andra tycker att det är onödigt och att man bara ska skriva fram kön när det verkligen behövs. Vad tycker du? Ska man skriva författare eller författarinna när man syftar på en kvinna? I det förra fallet handlar det om att en attitydförändring; vi måste helt enkelt börja anse författare som en könsneutral yrkesbeteckning. I det senare fallet synliggör man könet genom avledningsuffixet -inna.
Oavsett var du står i debatten finns det en bok som jag varmt kan rekommendera om du vill sätta dig in i debatten och få övergripande kunskap om de olika synsätten när det gäller genusperspektiv på språk. Boken heter rätt och slätt Språk och kön och är skriven av bland andra Ann-Catrine Edlund, som för övrigt är min handledare på Umeå universitet just nu.
Ett sådant exempel är användningen av pronomenet han könsneutalt, det vill säga när man syftar på både män och kvinnor. Till exempel: "När patienten anländer till sjukhuset tas han emot av en läkare". Då finns det andra sätt att skriva på, som gör att kvinnorna också känner sig inkluderade. Man kan till exempel skriva: "När patienten anländer till sjukhuset tas den emot av en läkare" eller "När patienten anländer till sjukhuset tas han eller hon emot av en läkare". Språkriktighetsboken förespråkar den som könsneutralt pronomen, men det kan ibland bli problematiskt. Andra sätt att skriva bort kön är att upprepa subjektet: "När patienten anländer till sjukhuset tas patienten emot av en läkare". Ytterligare ett förslag, som dock fortfarande bara är ett förslag, är det nyuppfunna könsneurala pronomenet haon - helt enkelt en blandning av hon och han. Finskan har redan ett sådant pronomen - hän.
Debatten som pågår just nu handlar bland annat om huruvida man ska skriva fram eller skriva bort kön. Vissa tycker att det är viktigt att synliggöra könet och på så sätt tydligt visa att även kvinnorna räknas in, medan andra tycker att det är onödigt och att man bara ska skriva fram kön när det verkligen behövs. Vad tycker du? Ska man skriva författare eller författarinna när man syftar på en kvinna? I det förra fallet handlar det om att en attitydförändring; vi måste helt enkelt börja anse författare som en könsneutral yrkesbeteckning. I det senare fallet synliggör man könet genom avledningsuffixet -inna.
Oavsett var du står i debatten finns det en bok som jag varmt kan rekommendera om du vill sätta dig in i debatten och få övergripande kunskap om de olika synsätten när det gäller genusperspektiv på språk. Boken heter rätt och slätt Språk och kön och är skriven av bland andra Ann-Catrine Edlund, som för övrigt är min handledare på Umeå universitet just nu.
