Fint som snus sa räven
Är det inte roligt och fascinerande att vi har så många liknelser, ordspråk och idiomatiska uttryck i svenskan? De flesta känns ju urgamla och självklara. Vissa slinker ut utan att vi reflekterar över dem och andra använder vi kanske lite mer medvetet och skämtsamt.
Men så började jag fundera häromdagen. Bildas det några nya ordspråk eller idiom nuförtiden? Det måste det väl göra? Och visst har det gjort det. När jag kikade i Språkrådets nyordlistor fann jag en rad uttryck som i framtiden kanske kommer att kännas lika självklara som dem vi använder oss av i dag. Här kommer några exempel:
Göra en pudel - offentligt uttrycka att man ångrar något och skamset be om ursäkt
Vara på tårna - vara beredd, vara alert
Göra en labrador - be om ursäkt på ett lagom ångerfullt och ödmjukt sätt
Som den språknörd jag är tycker jag att kontaminationer är bland det roligaste som finns. En kontamination i språket innebär att man blandar ihop två eller flera uttryck (som i rubriken till detta inlägg). Det kan bli helroligt ibland. Ta till exempel den här lustiga hopblandningen:
"Det är för tidigt att slå yxan i bordet."
(Som är alltså en kontamination av "Kasta yxan i sjön" och "Slå näven i bordet".)
En språklag kan bli verklighet 2009
Det är många som höjer på ögonbrynen åt detta. Men nu är det en förändring på gång. Den 18 mars la regeringen fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken ? förslag till språklag (SOU 2008:26). Förhoppningen är att detta betänkande ska leda till att vi får en språklag som träder i kraft den 1 juli 2009. Den kommer bland annat att innebära att svenskan blir officiellt språk i Sverige. Jippi! säger jag.
Är det verkligen nödvändigt med en språklag?
Ja. I dag lever i ett samhälle där många har annat modersmål än svenska. Dessutom finns det en risk att engelskan tar över inom vissa domäner, till exempel inom den högre utbildningen och i näringslivet. Om vi vill bevara svenskan som ett fungerande språk inom alla delar av vårt samhälle, är det viktigt att vi ger det en starkare ställning. Det kan till exempel innebära att det inom universitetsvärlden blir obligatoriskt att skriva en sammanfattning på svenska till alla avhandlingar som är på engelska. Men en språklag skulle inte bara göra folk medvetna om dess ansvar för det svenska språket - det skulle också innebära att vi blir bättre på att ta tillvara på andra språk som talas i Sverige.
I dag har vi fem officiella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. I och med ett riksdagsbeslut som togs år 1999 ratificerade Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention, vilket innebär att vi har ett slags kulturpolitiskt ansvar för att våra minoritetsspråk ska fortleva.
Läs mer om språklagsutredningen på Språkrådets webbplats http://www.sprakradet.se/aktuellt.
