Språkkonsultbloggen

---

Kort svar: Ja.

Vad är ett tankstreck och när ska man använda det? Det verkar finnas många tankstrecksförvirrade skribenter. Här kommer därför svar på tre vanliga frågor om just tankstrecket.

Ibland har man en känsla för ett ords betydelse, men är ändå lite för osäker för att våga använda det i skrift. Eller så har man på känn att ett ord börjar bli ovanligare, och vill ha reda på hur ofta det egentligen förekommer nuförtiden. 

Människan vill vara effektiv. Vi strävar hela tiden mot att vara så ekonomiska som möjligt, inte minst när det gäller språket. Vi förenklar och skalar ner - allt för att det ska gå så snabbt som möjligt att kommunicera. Ta till exempel fenomenet förkortningar. De är väldans praktiska när det är ont om plats. Dessutom är många av dem så vedertagna i språket att vi bara behöver kasta ett öga på ordbilden för att förstå dess fullständiga innebörd.

Men - det finns alltid ett men. Förkortningar ska användas med måtta och förnuft. Alltför många förkortningar i en och samma text gör den nämligen svårläst.

Här är 4 korta förkortningsråd:

- Om du förkortar ett namn eller en särskild företeelse, förklara då innebörden första gången inom parentes. Såhär: Jag tänkte prata om FILT (förkortningar i löptext).

- Tänk på att alla människor inte är lika duktiga på språk som du är. Om du inte vet vem din mottagare är ska du helst inte använda interna eller ovanliga förkortningar.

- Ha som tumregel att bara förkorta när det är ont om plats (till exempel i tabeller). I löptext är det bäst att skriva ut förkortningen. Läsundersökningar visar att man faktiskt stannar upp lite när det dyker upp en förkortning i löptext.

- Om du prompt måste förkorta, gör det med punkter. Punkterna placeras där ordet bryts av. Det vill säga förkortas alltså d.v.s. Att skriva med mellanslag i stället för punkter ökar risken för felskrivning. M.m. (med mera) blir lätt mm (som är förkortningen för millimeter). T.o.m. (till och med) kan råka läsas ut som tom. Även om du fattar vad du menar, kan det bli obegripligt för den som sedan ska läsa.

Här nedan ser du en tabell över hur förkortningar helst ska skrivas.

det vill säga         d.v.s.
med flera         m.fl.
med mera         m.m.
och så vidare         o.s.v.
till och med         t.o.m.
till exempel         t.ex.

December och maj är fina månader för en språkgranskare. Då får man nämligen korrekturläsa studentuppsatser på löpande band. Felen jag upptäcker i texterna är för det mesta likartade - och faktiskt ganska enkla att rätta till.

Student! Tänk på de här sakerna när du skriver:

1. Skriv ihop sammansatta ord - särskriv inte!
   
2. Använd en tydlig styckemarkering - och undvik tomt radslut.
3. Undvik ålderdomliga ord som erhålla, givit och besitta.
   
4. Klä på de nakna substantiven - ge dem artiklar och bestämningar.
   
5. Följ normen för hur man anger källa i löptext - namn, årtal och sidnummer.
   
6. Blanda inte ihop deras och sina - sina syftar tillbaka till subjektet i satsen.
   
7. Skriv metatext - berätta för läsaren vad texten ska handla om.
8. Ha en enhetlig layout - blanda inte olika typsnitt, storlekar och radavstånd.
9. Använd inte satsradning - sätt punkt eller och mellan huvudsatser.
10. Förklara förkortningarna - skriv ut vad förkortningen betyder inom parentes.

Vill du ha din uppsats granskad? Besök www.uppsatsa.se eller skicka ett mejl till [email protected].

Det engelska språket har inte alls lika många skrivregler som svenskan har. Men det finns ändå några stycken, och de är viktiga att följa.

När vi svenskar skriver på engelska, finns det några fel som dyker upp oftare än andra. Man kan kalla dem för typiskt svenska fel. Fenomenet är inte det minsta konstigt eftersom man gärna omedvetet applicerar de svenska skrivkonventinerna på det engelska språket.

Som tur är finns det hjälp att få. Eftersom jag gillar listor publicerar jag här en behändig checklista som du kan använda dig av för att upptäcka och åtgärda de vanligaste svenskfelen.


Kontrollera att du har:

Inledande versal på
- veckodagar (Monday, Tuesday)
- månader (January, February)
- högtider och helgdagar (Christmas, Easter, Ramadan)
- nationalitetsord (Sweden, Swedish, Swede)
- religioner, filosofier och deras anhängare (Buddhism, a Muslim)
- officiella byggnader (the White House)
- partier och deras anhängare (the Liberal Party)
- de viktigaste orden på litterära verk och i titlar (The Phantom of the Opera)
- tidningar (the Sun, the Dagens Nyheter)
- historiska händelser (the Second World War)
- titlar och släktskapsord framför personnamn (Professor Thomson, Uncle George).


Genitiv-s med apostrof
För att beteckna ägande i svenskan hänger man på ett så kallat genitiv-s på nominalfrasen. I engelskan gör man ungefär likadant, förutom att man också hänger på en apostrof innan s:et.
Exempel: It is John's car, The cat's tail is brown.

Om substantivfrasen slutar med s (eller står i plural) sätter man en apostrof efter s:et.
Exempel: It is James' car, The cats' tails, The barracks' roof.

Om det är frågan om ett egennamn är det frivilligt att sätta dit ett extra s.
Exempel: It is James's car.


Citationstecken - öppnande i början och stängande i slutet
På engelska använder man öppnande och slutande citationstecken till skillnad från svenskan där man använder slutande genomgående.


Decimalpunkt
I svenskan använder vi decimalkomma när vi ska skriva tal med decimaler.
Exempel: 65,76543

I engelskan använder man punkt.
Exempel: 65.76543


Särskrivningar
Ja, hör och häpna, det här är första gången i bloggens historia som jag rekommenderar särskrivning. Men i engelskan är det tvärtom mot i svenskan: Vet du inte om ett sammansatt ord ska skrivas ihop så skriver du för säkerhets skull isär det. Det bästa är förstås att titta i ett lexikon.

Har du någon gång hört talas om false friends?

False friends - eller falska vänner som det heter på svenska - innebär att det finns två ord på två olika språk som liknar varandra men som har olika innebörd.

Ett exempel:
Aktuell (svenska) och actual (engelska). Actual betyder faktisk på svenska, medan aktuell på engelska heter present eller current.

Det är lätt att bli lurad av falska vänner. Därför är det bra att vara uppmärksam på vissa ord när man skriver på engelska
Här kommer en liten lista på engelska ord som svenskar ofta har problem med:

Svenskt ord             Falsk vän                                                 Riktig engelsk översättning
Eventuellt                 Eventually (som betyder slutligen)       Possibly; contingently
Konkurrera              Concur (som betyder hålla med)         Compete
Novell                       Novel (som betyder roman)                  Short story
Semester                Semester (som betyder termin)           Holiday; vacation
Fabrik                       Fabric (som betyder textil eller tyg)     Factory; mill
Vrist                          Wrist (som betyder handled)                Ankle

Okej, en gång för alla ska jag reda ut det här med särskrivning. Detta hatade, älskade, omdiskuterade och åsiktsframkallande fenomen. Varför ser vi fler och fler särskrivningar nuförtiden?

Olle J har avhandlat ämnet i boken Ju, som jag ju tidigare hyllat här i bloggen. Olle tar upp tre tänkbara anledningar till den ökande mängden särskrivna ord.

Visualisering
Genom att särskriva, särskilt på skyltar och etiketter, tycker vissa skribenter att de uppnår en större effekt. Detta influerar i sin tur med största sannolikhet andra skribenter.

Intimisering
Eftersom allt fler och fler skribenter får möjligheten att skriva och publicera sina texter i dag, innebär det att inte alla texter blir korrekturlästa och redigerade. Det får till följd att fler särskrivningar och andra språkfel slinker igenom i dag.

Internationalisering
Och så är det ju engelskan - som oundvikligen inspirerar och influerar många.