Får man börja en mening med "och" eller "men"?




Kort svar:
Ja.


Lite längre svar: Språkriktighetsboken (Norstedts akademiska förlag, 2005) skriver såhär i sin rekommendation: "Det går utmärkt att börja meningar med och, men eller jag, också i formell sakprosa".


Långt svar: Det är en myt att det skulle vara förbjudet att börja en mening med och, men eller jag. Det finns varken någon lag eller någon samtida seriös språkriktighetsbok som säger att man inte får börja en mening på det sättet. Genom en enkel sökning på Google hittar man tusentals meningar som inleds med och, och lika många med men. Som grädde på moset förekommer dessa mytomspunna meningar hos högt skattade författare, till exempel Astrid Lindgren och August Strindberg. Faktum är att det ofta kan bli tydligare att börja en mening med men, eftersom man då markant visar för läsaren att man byter tanke. Exempel: Många tror att man inte får börja en mening med "och". Men det kunde inte vara mer fel. I exempelmeningen blir ordet men förstärkt av att det föregås av en punkt.


Min personliga åsikt är att svensklärare bör vara försiktiga med sina pekpinnar. Språket förändras ständigt, och det är därför svårt att tala om rätt och fel. Det språk som människor använder till vardags är också det språk som är det korrekta. Sist, men inte minst, ska man förstås alltid vara lyhörd för sammanhanget. Kanske passar det inte att börja en mening med men i alla situationer. Men i de allra flesta fall finns det ingen anledning att avstå.

Hur ställer man upp en punktlista?


Punktlistor är bra om man har information som ska vara lätt att överblicka. Men de kan också vara bra i en informationstät text med många uppräkningar som man vill lyfta ut grafiskt. En generell regel är att punktlistor ska hållas ganska korta. De ska också innehålla led som är likformiga. Det betyder att alla punkter ska ha samma språkliga karaktär. Blanda till exempel inte verb med substantiv eller enstaka ord med hela meningar. Som språkkonsult brukar jag rekommendera två sorters punktlistor. Såhär skriver man dem:

1. Punktlistan där alla punkter utgör en fortsättning på den mening som står före listan. Då brukar man inleda varje punkt med liten bokstav och bara sätta punkt efter det allra sista ledet.

Exempel: 

Punktlistor är
  • snygga
  • lätta att överblicka
  • symmetriska
  • ganska korta.

2. Punktlistan där varje punkt utgör en egen mening. Då brukar man börja varje led med stor bokstav och avsluta det med punkt.

Exempel:

Tänk på det här när du skriver punktlistor:
  • Ge punktlistan en snygg utformning.
  • Gör punktlistan lätt att överblicka.
  • Låt alla led vara symmetriska.
  • Välj ut leden med omsorg, så att punktlistan inte blir för lång.


Tankstreck


Vad är ett tankstreck och när ska man använda det? Det verkar finnas många tankstrecksförvirrade skribenter. Här kommer därför svar på tre vanliga frågor om just tankstrecket.


1. Hur ser man skillnad på ett bindestreck och ett tankstreck?
Svar: Tankstrecket (–) är lite längre än bindestrecket (-). Närmare bestämt ungefär dubbelt så långt.

2. Kan man ha tankstreck i klockslag?
Svar: Ja, det kan man eftersom tankstrecket utläses som "från...till" eller "mellan...och". Exempel: Vi har öppet måndag–fredag, klockan 14:00–22:00. 

3. Är pratminus samma sak som tankstreck?
Svar: Ja, det är det. Tankstrecket används ofta vid repliker. Det ska då stå på ny rad och ha indrag:
        – Det är kallt ute i dag, sa Pelle.



Var och vart


När ska man använda var och när ska man använda vart? Det är många som känner sig osäkra på skillnaden mellan orden. Det är inte alls konstigt eftersom man i många delar av Sverige i talspråket har samma ord för var och vart.

Regeln (i skrift) är att var anger plats medan vart anger riktning.


Exempel:

- Var är du?
- Jag är hemma (plats).


-Vart ska du åka?
- Ditåt (riktning).



Hur används ordet?


Ibland har man en känsla för ett ords betydelse, men är ändå lite för osäker för att våga använda det i skrift. Eller så har man på känn att ett ord börjar bli ovanligare, och vill ha reda på hur ofta det egentligen förekommer nuförtiden. 

Då har Göteborgs universitet en finfin tjänst på nätet. Den heter Språkbanken och består av konkordanser från bland annat tidningstext, skönlitteratur och lagtext. Här kan du enkelt söka på ett ord och snabbt se hur det konstrueras och i vilket sammanhang det förekommer. Ett bra komplement till de klassiska ordböckerna!

Du når Språkbanken på den här adressen: http://spraakbanken.gu.se/konk.





Fenomenet förkortningar


Människan vill vara effektiv. Vi strävar hela tiden mot att vara så ekonomiska som möjligt, inte minst när det gäller språket. Vi förenklar och skalar ner - allt för att det ska gå så snabbt som möjligt att kommunicera. Ta till exempel fenomenet förkortningar. De är väldans praktiska när det är ont om plats. Dessutom är många av dem så vedertagna i språket att vi bara behöver kasta ett öga på ordbilden för att förstå dess fullständiga innebörd.

Men - det finns alltid ett men. Förkortningar ska användas med måtta och förnuft. Alltför många förkortningar i en och samma text gör den nämligen svårläst.

Här är 4 korta förkortningsråd:

- Om du förkortar ett namn eller en särskild företeelse, förklara då innebörden första gången inom parentes. Såhär: Jag tänkte prata om FILT (förkortningar i löptext).

- Tänk på att alla människor inte är lika duktiga på språk som du är. Om du inte vet vem din mottagare är ska du helst inte använda interna eller ovanliga förkortningar.

- Ha som tumregel att bara förkorta när det är ont om plats (till exempel i tabeller). I löptext är det bäst att skriva ut förkortningen. Läsundersökningar visar att man faktiskt stannar upp lite när det dyker upp en förkortning i löptext.

- Om du prompt måste förkorta, gör det med punkter. Punkterna placeras där ordet bryts av. Det vill säga förkortas alltså d.v.s. Att skriva med mellanslag i stället för punkter ökar risken för felskrivning. M.m. (med mera) blir lätt mm (som är förkortningen för millimeter). T.o.m. (till och med) kan råka läsas ut som tom. Även om du fattar vad du menar, kan det bli obegripligt för den som sedan ska läsa.

Här nedan ser du en tabell över hur förkortningar helst ska skrivas.

det vill säga         d.v.s.
med flera         m.fl.
med mera         m.m.
och så vidare         o.s.v.
till och med         t.o.m.
till exempel         t.ex.




Det lackar mot jul och uppsatstider

December och maj är fina månader för en språkgranskare. Då får man nämligen korrekturläsa studentuppsatser på löpande band. Felen jag upptäcker i texterna är för det mesta likartade - och faktiskt ganska enkla att rätta till.

Student! Tänk på de här sakerna när du skriver:

  1. Skriv ihop sammansatta ord - särskriv inte!
  2. Använd en tydlig styckemarkering - och undvik tomt radslut.
  3. Undvik ålderdomliga ord som erhålla, givit och besitta.
  4. Klä på de nakna substantiven - ge dem artiklar och bestämningar.
  5. Följ normen för hur man anger källa i löptext - namn, årtal och sidnummer.
  6. Blanda inte ihop deras och sina - sina syftar tillbaka till subjektet i satsen.
  7. Skriv metatext - berätta för läsaren vad texten ska handla om.
  8. Ha en enhetlig layout - blanda inte olika typsnitt, storlekar och radavstånd.
  9. Använd inte satsradning - sätt punkt eller och mellan huvudsatser.
  10. Förklara förkortningarna - skriv ut vad förkortningen betyder inom parentes.

Vill du ha din uppsats granskad? Besök www.uppsatsa.se eller skicka ett mejl till info@uppsatsa.se.

En checklista för dig som skriver på engelska


Det engelska språket har inte alls lika många skrivregler som svenskan har. Men det finns ändå några stycken, och de är viktiga att följa.

När vi svenskar skriver på engelska, finns det några fel som dyker upp oftare än andra. Man kan kalla dem för typiskt svenska fel. Fenomenet är inte det minsta konstigt eftersom man gärna omedvetet applicerar de svenska skrivkonventinerna på det engelska språket.

Som tur är finns det hjälp att få. Eftersom jag gillar listor publicerar jag här en behändig checklista som du kan använda dig av för att upptäcka och åtgärda de vanligaste svenskfelen.


Kontrollera att du har:


Inledande versal på
- veckodagar (Monday, Tuesday)
- månader (January, February)
- högtider och helgdagar (Christmas, Easter, Ramadan)
- nationalitetsord (Sweden, Swedish, Swede)
- religioner, filosofier och deras anhängare (Buddhism, a Muslim)
- officiella byggnader (the White House)
- partier och deras anhängare (the Liberal Party)
- de viktigaste orden på litterära verk och i titlar (The Phantom of the Opera)
- tidningar (the Sun, the Dagens Nyheter)
- historiska händelser (the Second World War)
- titlar och släktskapsord framför personnamn (Professor Thomson, Uncle George).


Genitiv-s med apostrof
För att beteckna ägande i svenskan hänger man på ett så kallat genitiv-s på nominalfrasen. I engelskan gör man ungefär likadant, förutom att man också hänger på en apostrof innan s:et.
Exempel: It is John's car, The cat's tail is brown.

Om substantivfrasen slutar med s (eller står i plural) sätter man en apostrof efter s:et.
Exempel: It is James' car, The cats' tails, The barracks' roof.

Om det är frågan om ett egennamn är det frivilligt att sätta dit ett extra s.
Exempel: It is James's car.



Citationstecken - öppnande i början och stängande i slutet

På engelska använder man öppnande och slutande citationstecken till skillnad från svenskan där man använder slutande genomgående.


Decimalpunkt

I svenskan använder vi decimalkomma när vi ska skriva tal med decimaler.
Exempel: 65,76543

I engelskan använder man punkt.
Exempel: 65.76543


Särskrivningar
Ja, hör och häpna, det här är första gången i bloggens historia som jag rekommenderar särskrivning. Men i engelskan är det tvärtom mot i svenskan: Vet du inte om ett sammansatt ord ska skrivas ihop så skriver du för säkerhets skull isär det. Det bästa är förstås att titta i ett lexikon.

Varning för falska vänner

Har du någon gång hört talas om false friends?

False friends - eller falska vänner som det heter på svenska - innebär att det finns två ord på två olika språk som liknar varandra men som har olika innebörd.

Ett exempel:
Aktuell
(svenska) och actual (engelska). Actual betyder faktisk på svenska, medan aktuell på engelska heter present eller current.

Det är lätt att bli lurad av falska vänner. Därför är det bra att vara uppmärksam på vissa ord när man skriver på engelska
Här kommer en liten lista på engelska ord som svenskar ofta har problem med:

Svenskt ord             Falsk vän                                                 Riktig engelsk översättning
Eventuellt                 Eventually (som betyder slutligen)       Possibly; contingently
Konkurrera              Concur (som betyder hålla med)         Compete
Novell                       Novel (som betyder roman)                  Short story
Semester                Semester (som betyder termin)           Holiday; vacation
Fabrik                       Fabric (som betyder textil eller tyg)     Factory; mill
Vrist                          Wrist (som betyder handled)                Ankle

Kalv rulader med kul potatis och grädd sås samt lingon sylt

Okej, en gång för alla ska jag reda ut det här med särskrivning. Detta hatade, älskade, omdiskuterade och åsiktsframkallande fenomen. Varför ser vi fler och fler särskrivningar nuförtiden?

Olle J har avhandlat ämnet i boken Ju, som jag ju tidigare hyllat här i bloggen. Olle tar upp tre tänkbara anledningar till den ökande mängden särskrivna ord.

Visualisering

Genom att särskriva, särskilt på skyltar och etiketter, tycker vissa skribenter att de uppnår en större effekt. Detta influerar i sin tur med största sannolikhet andra skribenter.

Intimisering
Eftersom allt fler och fler skribenter får möjligheten att skriva och publicera sina texter i dag, innebär det att inte alla texter blir korrekturlästa och redigerade. Det får till följd att fler särskrivningar och andra språkfel slinker igenom i dag.

Internationalisering
Och så är det ju engelskan - som oundvikligen inspirerar och influerar många.




RSS 2.0