Språkkonsultbloggen

Internet har givit oss möjligheten att leka med våra identiteter. Våra personligheter är inte längre lika statiska som förut. Även om man i den fysiska världen kunnat agera på olika sätt i olika situationer, har internet givit oss möjligheten att dra laborerandet ett steg längre. Det kanske låter skrämmande, men det är numera ett faktum. Jag är inte bara studenten, flickvännen, dottern eller polaren Petronella - jag är också internetanvändaren Petronella, och allt vad det kan tänkas innebära.

Just nu läser jag en artikel som handlar om barns dagboksskrivande på internet: The Construction of Identity on the Internet. Oops! I left my diary open to the whole world! Som medlemmar av olika communityer vädrar barn i dag sina tankar genom inlägg i virtuella dagböcker. Barn som inte kan eller tillåts göra sina röster hörda i den fysiska världen, har i stället skapat sig forum på internet där de kan uttrycka sina tankar och känslor. Genom alias uttrycker de en del av sina personligheter som inte ryms i den fysiska världen.

För mig är det inte konstigt att barnen i dag utnyttjar internet till att göra sina röster hörda. Barn i dag växer ju upp med internet som en självklar del av vardagen. Trots att jag är ung, minns jag när datorerna och internet gjorde intåg i mitt liv. Till skillnad från min yngre syster tar jag därför inte internet för givet, även om jag numera utnyttjar dess möjligheter till fullo.  Precis som barnen gör sina röster hörda på Lunarstorm, är jag aktiv på Facebook. Här uppdaterar jag min status, lägger upp bilder och skriver till mina vänner. I min identitet ingår den del av mig som är Facebook-användaren Petronella. Här agerar jag på ett visst sätt, men likväl är det jag som agerar, även om jag gör det enligt Facebook-konventionerna.