Tankstreck
1. Hur ser man skillnad på ett bindestreck och ett tankstreck?
Svar: Tankstrecket (–) är lite längre än bindestrecket (-). Närmare bestämt ungefär dubbelt så långt.
2. Kan man ha tankstreck i klockslag?
Svar: Ja, det kan man eftersom tankstrecket utläses som "från...till" eller "mellan...och". Exempel: Vi har öppet måndag–fredag, klockan 14:00–22:00.
3. Är pratminus samma sak som tankstreck?
Svar: Ja, det är det. Tankstrecket används ofta vid repliker. Det ska då stå på ny rad och ha indrag:
– Det är kallt ute i dag, sa Pelle.
TT-språket rekommenderar inte svengelska
TT-språket rekommenderar att man inte ska använda engelska termer när det finns svenska motsvarigheter. Det är en mycket klok rekommendation eftersom alltför många lånord och engelska uttryck inom ett visst fält kan riskera att det uppstår en domänförlust. Det innebär att vi helt enkelt inte kan snacka om en viss företeelse på vårt eget språk svenska. Dessutom är engelska lånord lite klumpiga att använda eftersom de många gånger är svåra att böja enligt svenska mönster.
Men lånord är ingenting konstigt eller nytt. Faktum är att svenskan innehåller tusentals lånord från såväl franska och arabiska som latin och tyska. Vissa är så gamla att vi betraktar dem som helsvenska, medan andra bara har försvenskats en aning, som till exempel tejp (tape) och mail (mejl).
Hursomhelst misslyckas vi ibland med att försvenska ord. Språkvården hinner helt enkelt inte med. Då kan det ibland kännas lite töntigt när TT går ut med rekommendationer som dessa:
Svengelskt ord: TT rekommenderar:
Windstopper Vindskyddsjacka
T-shirt T-tröja
Talkshow Pratprogram
Online Direktanslutning
Diagonal readers
På engelska är vi diagonal readers när vi läser på webben. På svenska innebär det att vi skummar igenom texten innan vi bestämmer oss för att läsa den ordentligt. Det är därför det är så viktigt att ha intressanta rubriker, informativa underrubriker och relevanta bilder. Just sådana element fastnar ögat lite extra vid, vilket ökar chansen att din läsare blir sugen på att stanna kvar på sidan för att läsa hela texten.
Klicka här för att läsa ett tidigare inlägg om samma ämne.
Eufemismer förskönar sånt som är tabu
Har du en bulle i ugnen? Eller är du kanske på smällen? Du är möjligtvis inte på tjocken, havande eller i väntans tider? Det finns många sätt att säga att man är gravid. När vi människor ska tala om lite pinsamma, känsliga eller intima grejer är det lätt att det slinker ur eufemismer - helt enkelt förskönande omskrivningar.
Samma sak gäller för döden, sjukdomar och krämpor, funktionsnedsättningar, naturbehov och sex. I andra kulturer kan det vara helt andra ämnen som har många eufemismer kopplade till sig.
Men ibland blir vissa omskrivningar näst intill löjeväckande. I sammanhang där det finns ett krav på politisk korrekthet har det skapats en hel del sådana. Frågan är vilken av de här tre yrkesbeteckningarna som egentligen beskriver arbetsuppgiften bäst.
Städare ---> Lokalvårdare ---> Hygientekniker eller sanitetstekniker.
Att skriva för webben, del 2: skriv det viktigaste först
När vi undrar över något nuförtiden, vill vi helst kunna hitta svaret på internet inom loppet av bara några sekunder. Det här ställer särskilda krav på webbtexternas utformning. Skriv alltid det viktigaste först och svara på läsarens frågor tidigt.
Din läsare är otålig
Vi lever i ett i ett samhälle där saker ska gå fort. Om vi googlar en fråga förväntar vi oss ett vettigt och begripligt svar direkt. När du skriver för webben måste du vara medveten om det här. Förutsätt alltid att din läsare har bråttom och är otålig. Tänk dig in i din läsares situation. Vad vill den ha svar på? Och framför allt - vad vill den inte ha svar på? Ta bort allt irrelevant och överflödigt, eller placera det i slutet.
Du har inte råd att skriva akademiskt
Tänk efter - hur många gånger har du inte hamnat på en sida där du skummat igenom inledningen, inte fått svar på din fråga där, och därför raskt klickat dig vidare någon annanstans. När du skriver på webben har du inte råd att skriva akademiskt, med bakgrunden först och resultatet sist. Din läsare hinner somna eller åtminstone gå till en annan sida innan du har kommit till saken. Det förlorar du på - både ekonomiskt och förtroendemässigt.
Ett handbokstips: Svenska skrivregler
Sedan hösten 2008 finns tredje utgåvan till försäljning. I den har man utökat och preciserat råden om bland annat e-brev, förkortningar och hälsningsfraser. Boken ges ut av Språkrådet (Sveriges officiella språkvårdsorgan) och kostar ungefär 180 kronor.
Att skriva för webben, del 1: informativa underrubriker
Vi läser annorlunda på webben
Till att börja med är det stor skillnad på tryckt text och webbtext. Förutom att vi sitter i olika läsställningar har vi också olika lästekniker. När vi läser en bok eller en tidning börjar vi oftast att läsa högst uppe i det vänstra hörnet. Sedan läser vi från väster till höger, uppifrån och ner. På språkkonsultspråk kallas detta för linjärt läsande. Men när vi läser på webben gör vi helt annorlunda. Då har vi ett så kallat cirkulärt läsande. Det betyder att vi hoppar runt och sveper med ögonen över sidan. Kanske börjar vi läsa mitt på sidan för att sedan börja läsa i en ruta till höger, för att sedan klicka på en länk längst ner till vänster. Ett sådant här läsande ställer helt nya krav på sättet att skriva.
Rubrikerna hjälper oss att navigera snabbt
Eftersom vi hoppar runt så mycket på sidan, navigerar vi särskilt mycket efter rubrikerna. Rubrikerna talar om för oss vad brödtexten handlar om och hjälper oss att snabbt avgöra om vi vill fortsätta läsa eller klicka oss vidare. Eftersom rubrikerna är så viktiga för läsningen, ska de helst vara många och informativa. Helst ska man kunna förstå vad texten handlar om genom att enbart läsa rubrikerna. Rubriker som allmänt och övrigt är alltså totalt värdelösa eftersom de inte säger någonting om texten. Undvik generellt sett rubriker som bara innehåller ett ord.
Plocka ut det viktigaste och sätt som rubrik
En informativ rubrik innehåller det allra viktigaste i det kommande stycket och ska fungera som en mycket kort sammanfattning. Om du upplever att du inte kan peka ut vad som är det viktigaste i ett stycke, kanske stycket helt enkelt är för långt eller innehåller för många olika budskap eller ämnen. Prova då att dela upp stycket i flera korta.
Verb gör rubriken mer lättläst
Genom att stoppa in ett verb i rubriken blir den lättare att läsa. Hjärnan hänger nämligen upp förståelsen av en mening på just verbet (tack Anna!). Dessutom blir rubriken mer aktiv med ett verb än med bara ett substantiv. Aktivt är bättre än passivt!
Liten kommentar: Rubrikerna i det här är inlägget är informativa, aktiva och sammanfattande. Håll dem orden i minnet när du skriver för webben.
Var och vart
När ska man använda var och när ska man använda vart? Det är många som känner sig osäkra på skillnaden mellan orden. Det är inte alls konstigt eftersom man i många delar av Sverige i talspråket har samma ord för var och vart.
Regeln (i skrift) är att var anger plats medan vart anger riktning.
Exempel:
- Var är du?
- Jag är hemma (plats).
-Vart ska du åka?
- Ditåt (riktning).
